Stiftelsen för Malmö Konstmuseum driver på frågan om ett nytt konstmuseum i Malmö

2016-03-22

SfMK har överlämnat en skrivelse till kommunstyrelsens ordförande, Katrin Stjernfeldt Jammeh, där stiftelsen pekar på avgörande faktorer och stadens ansvar för uppförandet av ett nytt museum för konst med invigning 2029, samma år som Malmö planerar att vara europeisk kulturhuvudstad.

Skrivelsen lyfter fram ett antal olika punkter och argument som framförallt bottnar i ett uppenbart behov då endast drygt 1% av den samling som finns i Malmö Stad ägo visas för allmänheten idag. Vidare ser stiftelsen, med tidigare kommunstyrelsens ordföranden, Joakim Ollén, som ordförande, hur ett nytt konstmuseum är av största vikt för Malmös fortsatta identitet och vidare utveckling av stadens kulturarv. Skrivelsen är grundad i den avtalsförklaring som stiftelsen och Malmö Stad ingick i juni 2020 och berör även frågor kring fysiska förutsättningar, drift och finansiering.

Läs skrivelsen i sin helhet nedan.

Malmö behöver ett nytt konstmuseum. Beslutet måste tas nu!

Med insikten om behovet att förverkliga detta projekt, ingick kommunen och stiftelsen en avsiktsförklaring i juni 2020 där parterna förklarar sig vilja samverka för att förverkliga projektet. Med den här skrivelsen vill vi från stiftelsen sida peka på vilka faktorer som vi bedömer som avgörande för att ett nytt konstmuseum skall kunna invigas 2029, samma år som Malmö planerar att vara europeisk kulturhuvudstad. Detta dokument utgör således en del av den genomförandeplan som behövs för projektet.

Ett nytt museum behövs

Med omkring 40 000 verk från 1500-talet fram till i dag har Malmö Konstmuseum en av Sveriges största samlingar av konst. Samlingarna innehåller även betydande föremål inom design, konsthantverk, textil- och möbelformgivning från så långt tillbaka som 1300-talet.

Genom inköp och donationer utökas samlingarna ständigt. Sen tjugo år har fokus varit nordisk samtidskonst och ett hundratal verk tillkommer varje år. Enligt rapporten ”Ekonomiska konsekvenser angående nytt konstmuseum i Malmö stad” visas bara drygt 1% av samlingen i konstmuseet. Platsbristen, lokalernas ogynnsamma klimat och säkerhetsfrågan är välkända orsaker till att det så uppenbart behövs ett nytt museum. Flertalet större installationer och videoverk som kräver tekniska lösningar går i dagsläget inte att visa. Eftersom de högt ställda klimat- och säkerhetskrav som ställs av andra institutioner inte uppfylls, går man dessutom miste om möjligheten att låna in internationella verk och utställningar.

Malmö behöver, liksom Göteborg beslutat sig för, bygga ett konstmuseum för framtiden!

Med ett nytt museum, med betydligt större utställningsyta, följer däremot stora möjligheter. Det skulle tillåta fler verk att ingå i en basutställning och chansen att visa flera parallella utställningar samtidigt. Det skulle vara planerat för barn och pedagogisk verksamhet. Man skulle kunna presentera ytterligare vinklar och perspektiv, komplettera vandringen genom konsthistorien. Fler internationella inlån och mer omfattande utställningar skulle dessutom göra det mer mycket mer attraktivt att besöka museet.

Museets roll i staden – malmöbornas önskemål

Ett nytt konstmuseum handlar också om hur vi vill att vårt Malmö ska utvecklas. Genom att låta konstmuseet växa från en lokal angelägenhet till att nå sin fulla potential som institution – och därigenom utveckla museet till att spegla Malmö och Malmös ambitioner. Ett ambitiöst konstmuseum blir en självklar del av stadens identitet och vi drar omvärldens blickar till oss. Det är en nydaning och ett omtag inte helt olikt den förvandling Göteborgs konstmuseum står i startgroparna för. Det är dags att bygga ett museum för framtiden; att göra en hållbar satsning med högt kulturhistoriskt värde och stark internationell dragningskraft för staden och regionen.

Ett museum har som uppgift att förvalta och utveckla vårt kulturarv. Ett museum kan bli en fysisk och levande samlingspunkt som sätter allt detta i relation till vår egen samtid. En plats för förståelse, inblick, bredare perspektiv och ett djupare sammanhang. Museets verksamhet och byggnad ska spegla just vår samling, vår stad och vårainvånares behov och kultur. Malmö är diversifierat och globalt. Här finns drygt 180 nationaliteter med otaliga subkulturer och kreativa näringar. Staden har sedan mitten av 80-talet en ständigt växande befolkning och expansionen fortsätter. När staden fortsätter att utvecklas blir också publika mötesplatser allt viktigare. Behovet av icke-kommersiella mötesplatser är ett välkänt ämne bland stadsbyggare över hela Europa, och ur detta perspektiv blir därför ett konstmuseum än mer betydelsefullt.

Som ett av sju kulturområden som regionen enligt kultursamverkansmodellen ska stötta, utgör museiverksamhet och museernas kulturmiljöarbete punkt nummer två. Detta mål handlar om att föra kulturen närmare medborgarna, utveckla och stärka den kulturella infrastrukturen, samt genomföra insatser som leder till att fler invånare deltar i kulturlivet. Malmöbornas roll i skapande av ett nytt konstmuseum är därför viktig. Det är vad som kommer skilja Malmö Konstmuseum och dess verksamhet från den gängse bilden av vad ett museum är och kan vara, och visa att man är relevant och representativ för den stad man existerar i.

Malmöbornas nya konstmuseum ska – liksom ursprungligen Stadsteatern, nuvarande Malmö Opera – vara en stark symbolbyggnad, centralt belägen. Man vill känna trygghet och tillhörighet. Där ska finnas utrymme för många olika människor och verksamheter. Det ska vara en plats med dignitet och internationell prägel, som visar vad Malmö är och vad malmöborna vill vara.

Ett nytt attraktivt museum stärker Malmös varumärke som en kreativ och öppen stad. Dess roll handlar också om att utveckla staden Malmö som ett viktigt och intressant besöksmål. Både besöksnäring, universitet, kulturliv, stadens mångfald av kreativa yrken samt övrigt näringsliv kommer att dra nytta av ett nytt konstmuseum.

I rapporten ”Ekonomiska konsekvenser angående nytt konstmuseum i Malmö stad” presenteras jämförelser med andra museer och fyra förslag på dimensionering. Stiftelsen anser att en totalyta på ca 15 000 kvm BTA är det optimala och att ett centralt läge är att föredra om man vill uppnå ett konstmuseum som svarar mot visionen.

Möjliga modeller för genomförande

I styrgruppens rapport till Malmö Kommunstyrelse omnämns några olika utförandemodeller och finansieringsalternativ. Där rekommenderas ett nybyggnadsalternativ på kommunens egen mark, finansierat av kommunen själv, som det troligtvis mest finansiellt gynnsamma. I beslutet från Malmö Stads Kommunstyrelse, efterlyses också olika förslag till genomförandeformer. Utifrån detta presenterar vi därför tre möjliga modeller för genomförandet:

1. Ett tävlingsförfarande enligt samma modell som vid genomförandet av Malmö Live

Kommunen beslutar om aktuell plats, belägen på mark ägd av kommunen, med en markanvisningstävling där ett nytt konstmuseum ska genomföras. Denna plats ska uppfylla de kriterier som belysts i kommunens utredningar och i detta dokument men också möjliggöra andra funktioner som kan samlokaliseras med konstmuseet som restauranger, kontor mm. Det senare är en avgörande faktor för finansieringen, då detta bidrar till ytterligare värdeskapande för projektet och därmed förverkligandet av ett nytt konstmuseum. Vinnaren av tävlingen förvärvar marken för att efter uppförandet sälja tillbaka ett nyckelfärdigt konstmuseum till Malmö kommun.

Tävlingsförslagen bedöms dels utifrån hur framtagna lokal- och funktionsprogram uppfylls, dels hur väl önskade funktioner för samlokalisering inryms. Utöver detta bedöms själva gestaltningen och utformningen av konstmuseet, samt området som helhet. Kostnaden för vilken kommunen ska förvärva det nyckelfärdiga konstmuseet ska i mesta mjöliga mån minimeras.

Detta förslag stimulerar till kreativitet både vad avser utformning, affärsupplägg och därmed ekonomi.

2. En traditionell kommunal investering

Det finns alltid möjligheten att genomföra projektet som en traditionell kommunal investering och med en drift som har karaktären av kommunal förvaltning. Det nuvarande konstmuseet drivs enligt denna modell och modellen innebär såtillvida en kontinuitet i förhållande till befintlig struktur. Vad gäller själva investeringen kan kommunen dra fördel av låga upplåningskostnader och en fullständig kontroll över såväl investeringsprojektet som den långsiktiga förvaltningen. En nackdel är den möjliga förlusten av den kreativitet – och därmed kostnadspress - i såväl uppförandefasen som i sammankopplingen med andra funktioner som kan följa med såväl modell 1 ovan som modell 3 nedan. Det kan också vara svårare att erhålla privata bidrag till en traditionell förvaltning, oavsett om det sker genom Stiftelsen eller på annat sätt.

3. Separat stiftelse eller privat aktör som svarar för såväl investering som drift

En tredje möjlig modell innebär att en ny självständig aktör svarar för såväl investeringen som driften. Den modellen innebär att kommunen överhuvudtaget inte behöver medverka till finansieringen av museet men förutsätter naturligtvis att kommunen ger ett årligt, i förväg fastställt bidrag för att täcka såväl kapitalkostnader som löpande driftskostnader. Den självständige aktören kan vara en stiftelse med ett mer eller mindre stort kommunalt inflytande. Det kan också vara en helt privat aktör som givet ett tjänsteavtal med kommunen tar risken för att med en förutbestämd ersättning driva verksamheten enligt de krav som kommunen ställer. Det är ju under alla förhållanden kommunens konst som ska hanteras och det innebär givetvis att ett sådant avtal måste vara rigoröst vad gäller både hanteringen av konsten och principerna för utställningar och annan verksamhet. Kreativitet vad gäller både investeringen och den löpande driften tillhör fördelarna med en sådan modell men den långsiktiga kontrollen av konsten och dess hantering talar emot.

Med en kommunalt styrd stiftelse eller ett bolag med kommunalt inflytande skulle flera av fördelarna kunna uppnås, med bibehållen kommunal långsiktig kontroll. Denna modell, i någon av de angivna varianterna, ger troligtvis störst förutsättningar för privata bidrag.

Tidplan

Den måltidpunkt för ett nytt konstmuseum som gemensamt formulerades i Avsiktsförklaringen mellan Malmö Kommun och SfMK är satt till 2029, sammanfaller med ansökan om att bli europeisk kulturhuvudstad samma år. Vi anser att det är en bra och eftersträvansvärd synergi.

Baserat på detta, samt med någon av de genomförandemodeller som beskrivs ovan, kan en möjlig tidplan se ut som följer:

2022 - Platsen för nytt konstmuseum beslutas
2022–2023 - Förberedelser och programhandlingar tas fram, vid val av modell 1 beslutas om tävlingsförutsättningar
2023–2025 - Ny detaljplan tas fram
2023 - Vid modell 1 genomförs prekvalificering samt tävling. Vid modell 3 beslutas om aktör för hantering av projektet
2025 - Tillträde till fastigheten efter fastställd detaljplan, parallell bygglovsprocess. I förekommande fall genomförs rivning och sanering
2026 - Byggstart
2028 - Byggnation färdig
2028–2029 - Inredning och inflyttning av konstmuseet
2029 - Invigning av Malmö nya konstmuseum

Slutsats

Malmö Konstmuseums skriande behov av nya lokaler har varit kända i årtionden. Frågan har stötts och blötts men ständigt stannat av och stagnerat. I samverkan vill SfMK nu bryta det moment 22 som råder, för att äntligen lyfta konstmuseet från anonymt och undangömt till att bli en fyr som befäster stadens inneboende lyskraft och som gör malmöborna stolta över sitt konstmuseum.

Det är hög tid att visa malmöborna att man värnar om deras konstskatt, och att man är beredd att skapa en plats värdig densamma. Det är en skyldighet gentemot malmöborna, ner på individnivå, att nå ut till de många människorna och föra konsten närmare dem som samlingarna tillhör. Ansvaret att förvalta den fantastiska samlingen är stort. Och det åligger kommunen. Vi ser framemot ett fortsatt gott samarbete.

För Stiftelsen för Malmö Konstmuseum

Joakim Ollén